Kulturen är en del av välfärden, samhällsbygget och den svenska ekonomin. De kulturella och kreativa branscherna omsätter cirka 650 miljarder kronor och sysselsätter omkring 250 000 personer. Samtidigt präglas många professionella kulturskapares vardag av ekonomisk osäkerhet, svaga trygghetssystem och en snabbt föränderlig marknad, präglad av AI-utvecklingen.
Kulturen skapar mening, sammanhang och gemenskap i en tid av oro och snabb förändring. För att kulturen ska stärka samhället måste de som skapar kulturen ha rimliga villkor, trygghet och ersättning. Att investera i kulturen är att investera i samhällets motståndskraft, demokrati och framtid. Att stärka kulturen är att stärka Sverige.
Stärk finansieringen av kultur och media via kultur-, medie- och konstnärspolitiken
Statens kulturanslag har inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen, vilket innebär reella nedskärningar trots nominella ökningar. Neddragningarna till studieförbunden har samtidigt försvagat kulturens lokala infrastruktur. Nästan var tredje studieförbundslokal har stängt helt eller delvis. Mer än var femte lokal är helt borta. Satsningar på regional kultur och studieförbund är avgörande för bredd, deltagande och tillgång , men de löser inte de professionella kulturskaparnas strukturella villkor.
Bredd och spets måste utvecklas parallellt. Stabil grundfinansiering och systematiska uppräkningar behöver kompletteras med riktade insatser för professionella utövare. Kultursektorn skapar mening, jobbtillfällen, tillväxt och bygger vårt samhälle från grunden. Samtidigt finansieras som om den vore en marginalverksamhet. För att stärka finansieringen av kultur och media via kultur-, medie- och konstnärspolitiken uppmanar KLYS politiken att:
- Stärka och skapa större långsiktighet i offentlig finansiering av kulturverksamheter genom uppräkningar av
anslagen (pris- och löneomräkning, PLO). - Anslå ytterligare medel via Konstnärsnämnden och Författarfonden för stipendier och andra insatser för
yrkesverksamma kulturskapare. - Förstärk och utveckla stödfunktioner och uppdragsförmedlande verksamheter för yrkesverksamma
kulturskapare, såsom centrumbildningar, Allianser, kollektivverkstäder, residens och inkubatorer. - Underlätta för kompletterande finansiering och freda den offentliga finansieringen. Främja möjligheterna för
små kulturaktörer och yrkesverksamma kulturskapare att ta del privat finansiering.
Stärk upphovsrätten och följ avtal
Generativ AI tränas på texter, bilder, musik och röster utan tillräcklig transparens, samtycke eller ersättning. Kulturskapare tappar kontroll över sina verk samtidigt som AI-genererat innehåll konkurrerar om uppdragen. AI-utvecklingen måste ske inom ramar som respekterar upphovsrätten. Grundprincipen är enkel: när någon bygger värde på ditt arbete ska du ha betalt och veta villkoren. Kultur drivs av nyfikenhet och vilja att skapa nytt, medan AI baseras på det människor redan har skapat. I kultursektorn leder detta till prispress, försämrade villkor, förtroendekris för innehåll och ökade risker för desinformation.
För att yrkesverksamma kulturskapare, precis som andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden, ska få skäliga ersättningar och arvoden för sitt arbete behöver vi respektera och stärka upphovsrätten för kulturskapare, särskilt i AI-sammanhang.
Säkra social trygghet för yrkesverksamma kulturskapare
Dagens system för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är anpassat för ett arbetsliv med fasta anställningar hos en arbetsgivare. Samtidigt har arbetsmarknaden förändrats. Inom kulturområdet är en majoritet av de yrkesverksamma egenföretagare eller kombinatörer, ofta med flera uppdragsgivare, korta anställningar och eget företag parallellt. En rapport från Myndigheten för kulturanalys och Konstnärsnämnden visar att cirka två tredjedelar av konstnärerna är företagare eller kombinatörer (som kombinerar anställning och eget företagande). Kultursektorn bygger därmed i större utsträckning på flexibla arbetsformer än arbetsmarknaden i stort.
Färdiga lösningar finns i Calle Nathansons utredning Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30), som tillsattes av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi 2022. I dagarna har regeringen presenterat en promemoria med förslag till lösningar för egenföretagare och kombinatörer, som nu är på remiss. Dessa förslag avviker något från utredningen från 2023 och innehåller inte förslaget om att göra statliga konstnärsstipendier SGI-grundande, något som är en central fråga för yrkesverksamma kulturskapare. Kulturskapare är samhällsbyggare och de ska kunna vara sjuka, bilda familj och leva på sitt arbete, precis som andra.
På bilden: Johan Wingestad, ordförande KLYS
Foto: Thron Ullberg