AI-rekommendationer

Här hittar du våra rekommendationer vid användning av generativ AI. Rekommendationerna ska göra det enklare för användare att ta ansvar och göra rätt i AI-sammanhang, så att kulturskapares upphovsrätt respekteras och det mänskliga konstnärliga skapandet värnas. De riktar sig i första hand till användare inom professionella verksamheter, som myndigheter och andra offentliga förvaltningar, organisationer och företag.

Rekommendationerna finns även i en kortare version, i både digitalt och tryckt format. Kontakta oss om du är intresserad av den tryckta upplagan.

1. Respektera och skydda upphovsrätten
Upphovsrätten är grundläggande för konstnärligt och kreativt skapande. Den är en grundlagsskyddad rättighet som alltid ska respekteras och skyddas, även i AI-sammanhang. Om ett upphovsrättsskyddat verk eller en prestation används utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren och om det inte heller finns en tillämplig inskränkning i upphovsrättslagen, utgör användningen ett intrång i upphovsrätten och är olaglig.

Vid utveckling och användning av generativ AI uppkommer därför flera upphovsrättsliga frågor. Hur har AI-modellen tränats? Hur hanteras den data som matas in när man promptar? Vilken eventuell rätt har användaren och leverantören av AI-modellen till det som modellen producerar? Är AI-genererat material skyddat av upphovsrätten? Hur ser ansvaret ut för att det som produceras inte ska göra intrång i någons upphovsrätt?

För att kunna besvara dessa frågor och minimera riskerna för att begå upphovsrättsintrång krävs kunskap och medvetenhet om gällande upphovsrättslagstiftning och tydliga rutiner för användning. Professionella verksamheter som använder sig av generativ AI bör ha interna rutiner för att granska och säkerställa att AI-genererat material inte tränats på skyddade verk och prestationer utan tillstånd.

2. Använd inte AI-verktyg som gör intrång i upphovsrätten
AI-modeller har normalt tränats på en stor mängd data och det är vanligt att upphovsrättsskyddade verk och prestationer har ingått i träningsdatan. Den träningen innebär intrång i upphovsrätten om det inte finns uttryckligt tillstånd från berörda upphovsrättsinnehavare för träningen, till exempel genom licenser, eller om träningen inte omfattas av en inskränkning i upphovsrättslagen.

Det är i dagsläget inte klargjort om den inskränkning som finns för så kallad text- och datautvinning gäller för träning av generativa AI-modeller. Klart är dock att den träning som utförts av kommersiella aktörer inom EU, där upphovsrättsinnehavarna meddelat förbehåll mot användningen och där en giltig licens saknas, är otillåten. Flera svenska så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer och andra organisationer som företräder berörda upphovsrättsinnehavare har gjort sådana förbehåll kollektivt för sina medlemmars räkning.

KLYS uppfattning är att även annan AI-träning i många fall är otillåten och att i vart fall den träning som utförts på material skapat av yrkesverksamma kulturskapare inte är lagenlig. Om en AI-modell har tränats på material utan tillstånd från upphovsrättsinnehavare, kan användning av modellen i sig innebära ett upphovsrättsintrång, oavsett om det genererade resultatet direkt kopierar skyddade verk eller inte.

Det finns också en stor risk att generativ AI, med träningsdatan som ”inspiration”, själv skapar material som gör intrång i upphovsrätten.

Mot denna bakgrund bör det alltid göras en bedömning av upphovsrätten vid användning av generativ AI.

Så här kan man som användare begränsa riskerna:

• Ta reda på vilken typ av träningsdata som leverantören av den aktuella AI-modellen har använt sig av – och kommer att använda sig av – vid utvecklingen av tjänsten, och om det finns tillstånd och licenser från berörda upphovsrättsinnehavare för träningen. Om det bedöms finnas risk för att träningen inte är laglig bör tjänsten inte användas, om inte särskilt tillstånd inhämtas. Sådant tillstånd kan ofta inhämtas från kollektiva förvaltningsorganisationer och andra organisationer som företräder berörda upphovsrättsinnehavare.
• Ta reda på hur leverantören av den aktuella AI-modellen kommer att använda den data som matas in via prompt och om leverantören kommer att vilja ha några rättigheter till det som skapas via tjänsten. Det senare bör framgå av tjänstens användarvillkor, där vissa AI-modeller erbjuder möjlighet att som användare göra förbehåll om man inte vill att det som matas in ska kunna användas för träning av AI-modeller. I nuläget är dock många användarvillkor otydligt formulerade, och det är därför viktigt att göra en egen bedömning.
• Ta reda på om leverantören varit inblandad i en upphovsrättsprocess eller om denne har någon friskrivning från intrångsansvar i sina användarvillkor. Det kan tyda på att tjänsten inte bör användas.

Om riskbedömningen leder till att den aktuella AI-modellen inte bör användas rekommenderas i stället modeller som är certifierade eller där det på annat sätt kan fastställas att modellen har tränats på upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer med tillstånd från upphovsrättsinnehavarna. I vissa situationer kan en professionell verksamhet genom att teckna licenser säkerställa att den egna verksamheten inte begår intrång (se ovan punkt 2 a.).

3. AI-genererat material har inte upphovsrätt
Eftersom upphovsrätt endast kan uppstå för verk och prestationer som skapats av människor kan något som skapats uteslutande av en AI-modell inte få upphovsrättsligt skydd. Det innebär att AI-genererade texter, bilder, musikverk, filmer och animationer kan användas av vem som helst hur som helst, och inte ger rätt till ersättning. Ett så kallat AI-assisterat material däremot, där AI endast använts som verktyg i den kreativa processen, kan betraktas som ett verk om en människa varit delaktig i processen i sådan utsträckning att människan betraktas som upphovsperson.

4. Ange tydligt om materialet är genererat av AI
Att veta vem som är avsändaren av ett budskap är grundläggande för ett öppet informationssamhälle och för demokratin. En stor del av den information som sprids utgörs av desinformation och fejkade nyheter. För att inte bidra till den utvecklingen är det viktigt att tydligt ange om det material man sprider är AI-genererat. Användning av generativ AI ställer på så sätt höga krav på öppenhet och redovisning av källor.

Professionella verksamheter som sprider AI-genererat material bör därför ha tydliga riktlinjer för hur och när de ska redovisa att materialet är skapat av AI. Det bör tydligt anges om innehållet är genererat av AI. Det kan till exempel ske textbaserat vid publicering, genom märkning av metadata i filer eller genom så kallade vattenmärken som kan identifiera AI-genererat material.

I EU:s AI-förordning finns bestämmelser om transparensskyldighet för leverantörer och tillhandahållare av vissa AI-system. Läs mer här.

5. Det är vilseledande att sätta sitt namn på AI-genererat material
Enligt den ideella rätten i upphovsrättslagen har den som skapat ett verk eller prestation rätt att bli namnangiven. Det blir därför vilseledande att sätta sitt namn på en bild, text, musik, film eller animation som är helt AI-genererad, eftersom man i juridisk mening inte skapat verket när de kreativa och fria valen har överlåtits åt en maskin.

Att utge sig för att vara upphovsperson till AI-genererat material skapar inte bara en felaktig bild av skapandeprocessen, utan kan även leda till osund konkurrens på kultur- och mediemarknaden och försämra villkoren för yrkesverksamma kulturskapare.

6. Mata inte in andras material i generativ AI när du promptar
Som användare bör man inte mata AI-modellerna med material som man själv inte är upphovsperson till eller har tillstånd att använda. Om man utan tillstånd matar in någon annans upphovsrättsskyddade material i en generativ AI-modell, begår man ett upphovsrättsintrång, eftersom materialet kopieras in i AI-modellen. Det krävs därför stor noggrannhet kring vilken typ av information som matas in.

De större företagen på marknaden för AI-modeller har användarvillkor som innebär att de tar sig rätten att mer eller mindre fritt använda material som användare laddar upp. Det gäller även om man som användare själv är upphovsperson. Är man osäker på materialets rättsliga status är rekommendationen att inte göra något som man inte vet att man har tillstånd till. Inte heller material som är fritt tillgängligt på internet bör matas in hur som helst i en AI-modell, eftersom det kan ha tillgängliggjorts utan tillstånd. Materialet kan dessutom innehålla personuppgifter och andra känsliga data, vilket kan skapa ytterligare rättsliga problem om de matas in.

7. Producera inte material i andras unika stil eller manér
Material som genereras i en AI-modell kan likna andras upphovsrättsskyddade verk och prestationer. Kulturskapare gör ofta stora investeringar i sitt skapande genom tid, energi, utbildning och pengar. Genom den kreativa processen skapas inte sällan en stil eller manér som ger mervärde åt deras alster.

I dagsläget skyddas inte stil och manér av upphovsrätten. Det är problematiskt för många kulturskapare, eftersom generativ AI numera gör deras stil och manér lättåtkomliga för andra. Stil och manér kan dock skyddas av annan lagstiftning. Oavsett vad lagen säger idag bör man som användare inte sko sig på andras arbete genom att ta fram material i andras unika stil och manér.

Ibland genereras material som inte bara liknar någon annans stil och manér utan faktiskt också dennes skyddade verk eller prestation. Det kan då bli fråga om plagiat. Var därför uppmärksam på om det AI-genererade materialet liknar något annat upphovsrättsskyddat material.

8. Ersätt inte yrkesverksamma kulturskapares arbete med generativ AI
Det säkraste och mest ansvarsfulla att göra i AI-sammanhang är att anlita en yrkesverksam kulturskapare för att skapa det efterfrågade materialet.

Om generativ AI används för att ersätta yrkesverksamma kulturskapares arbete leder det till förlorade uppdrag och försämrade villkor för konstnärliga och kreativa yrken. Detta kommer på sikt att påverka kvaliteten och mångfalden inom kultur- och mediesektorn. En generativ AI-tjänst bör därför endast användas för att ta fram innehåll som ändå inte skulle ha krävt en yrkesverksam kulturskapares arbetsinsats.

Att på så sätt värna det mänskliga skapandet bidrar till att säkerställa att vi har ett livskraftigt kulturliv även i framtiden.

Bakgrund
Allt fler offentliga verksamhet, företag och organisationer använder sig av generativ AI i sina verksamheter. Det gäller inte minst för att ta fram texter, bilder, musik och film. Vissa typer av konstnärligt och kreativt innehåll som tidigare beställts och skapats av yrkesverksamma kulturskapare kan nu produceras inom den egna organisationen med hjälp av generativ AI. Generativa AI-modeller har normalt tränats på en stor mängd data i form av upphovsrättsskyddade verk och prestationer, för att kunna fungera. Denna träning har dock i många fall skett utan tillstånd och utan ersättningar till de kulturskapare och andra upphovsrättsinnehavare vars skyddade verk och prestationer använts vid utvecklingen.

Generativ AI väcker därför frågor om rättigheter till verk och prestationer, risker för intrång i upphovsrätten och hantering av inmatade data. I enlighet med vår AI-strategi har vi därför tagit fram dessa rekommendationer för användning av generativ AI i professionella verksamheter. Digitaliseringsmyndigheten och Integritetsskyddsmyndigheten har tagit fram riktlinjer för myndigheter på området och KLYS rekommendationer avser att komplettera och tydliggöra dessa utifrån kulturskaparperspektiv.

Syfte
KLYS rekommendationer syftar till att skapa balans mellan teknologisk utvecklig och innovation å ena sidan och respekt för upphovsrätten och de villkor som möjliggör fortsatt mänskligt skapande å den andra. Avsikten med riktlinjerna är att hjälpa offentliga verksamheter, företag och organisationer att agera ansvarsfullt och göra rätt för sig vid användning av generativ AI när de hanterar och tar fram texter, bilder, musik, film, animationer eller annat material.

En kunnig och medveten hantering i enlighet med våra rekommendationer främjar hållbarhet, mångfald och kvalitet inom kulturen. Det ger förutsättningar för skäliga villkor och ersättningar för yrkesverksamma kulturskapare och för att ny konst och kultur ska kunna skapas och utvecklas.

Kort om upphovsrätten
Upphovsrätten är en äganderätt som skyddas av grundlagen och av internationella konventioner. Den är också skyddad i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den syftar till att stimulera mänskligt konstnärligt och kreativt skapande. Upphovsrätten innebär att den som skapar ett konstnärligt eller litterärt verk eller prestation har ensamrätt att bestämma hur det får användas, till exempel genom att framställa exemplar av det eller göra det tillgängligt för allmänheten. Upphovsrätten innehåller både en ekonomisk och ideell rätt, där den ideella rätten innebär att kulturskaparen har rätt att bli namngiven vid användning av verket och att det inte får användas på ett kränkande sätt.

Upphovsrätten är grundläggande för yrkesverksamma kulturskapares möjligheter att få betalt för sitt arbete och för ett fungerande och balanserat kulturellt ekosystem. Genom att upphovsrätten ger laglig grund för ersättning kan kulturskapare fortsätta arbeta och bidra till ett rikt kulturliv, som andra kan ta del av. Det är därför viktigt för medborgarna och för samhället i stort att upphovsrätten respekteras, även i nya tekniska sammanhang.

Har du en fråga om generativ AI kopplat till ett specifikt konstområde?
Hos våra medlemsorganisationer kan du läsa mer om det, vi har länkat till vad de säger om AI längst ned på den här sidan.