I Sverige finns något som heter pliktleverans, det innebär att den som på något sätt publicerar material inom landet är tvingad att skicka in det till ett av pliktbiblioteken, där Kungliga biblioteket (KB) är ett. Samma bibliotek har fått i uppdrag av regeringen att träna språkmodeller på dessa pliktexemplar.
I går kom KB:s slutrapport Analys och förberedelse för en bredare användning av Kungl. bibliotekets språkmodeller i svensk offentlig sektor. I den menar man att KB har juridisk rätt att använda pliktexemplaren för träning, utan att inhämta tillstånd från upphovspersoner eller betala ut ersättningar för nyttjandet.
Det primära syftet med språkmodellerna är forskning, men KB ser också hur de har möjlighet att bemöta behov utanför forskningen, genom att tillgängliggöra forskningen för allmänheten. Detta innebär att kommersiella företag kommer att kunna profitera på kulturskapares och journalisters arbete.
KLYS vänder sig starkt emot att den myndighet som har till uppgift att bevara det svenska kulturarvet inte vill ta hänsyn till och ersätta dem som har skapat det. Det finns andra sätt att utveckla språkmodeller på, det ser vi bevis för både i vår omvärld och här i Sverige.
Foto: Kungliga biblioteket