Denna månad är det dags för Sveriges Läromedelsförfattares förbund och Sveriges Scenkonstregissörer (som fram till nyligen hette Svenska Regissörsföreningen). Här nedan får ni möta Niclas Turesson, ordförande i Sveriges Scenkonstregissörer sedan drygt 2 år tillbaka.
Niclas Turesson är teaterregissör och teaterchef, och har varit engagerad vid Malmö stadsteater, Sveriges Radio Drama (fd Radioteatern) och Teater Foratt.
Du har nu varit ordförande för Sveriges Scenkonstregissörer i drygt två år, vad är roligast och vad är mest utmanande i rollen som ordförande för föreningen?
– Först och främst vill jag säga att det är en alldeles fantastisk styrelse som jag arbetar med. För mig som gillar lagarbete är fundamentet att en exekutiv styrelse gillar att arbeta ihop. Det är också därför som vi får massor av arbete uträttat varje år. Och för att besvara frågan, allra roligast har varit att leda styrelsearbetet när vi ses.
Det som är mest utmanande är otillräckligheten, att det alltid finns mer att göra. Egentligen skulle jag, och flera med mig, kunna vara avlönade på heltid för mängden arbete som borde utföras, men så fungerar ju sällan fackligt arbete tyvärr.
Sveriges Scenkonstregissörer hette tills alldeles nyligen Svenska Regissörsföreningen. Berätta om bakgrunden till namnbytet?
-Svenska Regissörsföreningen bildades 1956 och har sedan dess arbetat oförtrutet för teaterregissörer i landet. Det som jag alltid uppskattat är att det både finns konstnärliga och fackliga infallsvinklar, och den kombinationen har jag insett med åren är av största vikt för oss scenkonstregissörer. Yrket pendlar mycket, det är både ensamt och samtidigt mitt i smeten av konstnärliga kreatörer och administratörer.
Vi märkte att det gamla namnet ofta kom i vägen när vi pratade med yngre regissörer, och filmregissörer blev ofta förvirrade över att vi fanns för scenkonsten men inte för dem, så därför var det viktigt med ett inkluderande namn som stämmer med dagens utövare. Personligen tycker jag att Sveriges Scenkonstregissörer blev toppen!
Vilka förbättringar hoppas ni i Sveriges Scenkonstregissörer att få se för era medlemmar på arbetsmarknaden och i de sociala trygghetssystemen de kommande 10-20 åren? Vad är drömscenariot?
-Vi ska ordna en Allians åt våra medlemmar inom de kommande åren. Punkt.
Sen vill jag gärna se att fler produktionsmodeller blir verklighet på våra scener i landet. Jag önskar att både regions- och stadsteatrar vågade ge tillfällig makt till olika former av scenkonstkonstellationer under t.ex fyraårsperioder. Det är ett system som använts i Tyskland under ganska lång tid som jag tror kräver en stark styrelse och verksamhetsledning. Det skulle vitalisera scenkonsten i Sverige under en längre tid.
Jag anser att vi generellt bör koncentrera oss på strukturellt långtgående förändringar inom scenkonsten, för just konstens skull.
Svenska Regissörsföreningen var med och bildade KLYS 1959. Vad har KLYS betytt för föreningen genom åren och vad vill ni se för samarbeten i KLYS i framtiden?
-Det är stärkande att veta att KLYS alltid finns som stöd och drivkraft för oss som medlemsorganisation! Det finns många frågor idag om t.ex. upphovsrätt och regional fördelningspolitik där KLYS är en samlande och viktig aktör, precis som det varit förr i andra komplicerade frågor. Sveriges Scenkonstregissörer kan inte själva driva kulturpolitiska frågor på högsta nivå och samarbetet inom KLYS är därför mycket viktigt för oss. Möjligheten för oss att tänka nytt och framåt är beroende av fortsatt goda samarbeten framöver.
KLYS har även intervjuat Wiwi Ahlberg, ordförande för Sveriges Läromedelsförfattares förbund. Tror du läromedelsförfattarna och scenkonstregissörerna skulle kunna hitta fruktbara samarbeten – konstnärligt och politiskt – och i så fall hur? Har ni haft några samarbeten under åren?
-Det var en spännande fråga. Scenkonsten lever ju som bekant i nuet och där ligger både tjusningen och det tragiska i att konstverket inte kan återupplevas exakt som det var tänkt i efterhand. Jag skulle till exempel gärna diskutera ett samarbete kring utgivning av konstnärlig forskning och grundutbildning ur ett regi-perspektiv för att kunna nå ut till en bredare läskrets. Jag vet inte om våra organisationer har samarbetat tidigare, det är inget jag hört talas om, men då är det dags att ändra det nu.
Foto: Emmalisa Pauly