Under KLYS 60-årsjubileum kommer vi att uppmärksamma våra 14 medlemsförbund genom en intervjuserie här på KLYS hemsida. Vi kommer att presentera två medlemmar i månaden under året. Tanken är att lyfta fram två olika konstområden och bl.a. ta reda på hur de samarbetar konstnärligt och/eller kulturpolitiskt.
Denna månad har turen kommit till Föreningen Svenska Tecknare och Teaterförbundet för scen och film. I denna intervju möter vi Josefine Engström, ordförande i Svenska Tecknare sen våren 2019. Josefine är illustratör och har tidigare varit lektor i illustration på Konstfack.
Kan du berätta lite om din bakgrund, om hur du började arbeta som illustratör och vad som fick dig att bli engagerad i Svenska Tecknare?
Efter att ha gått förberedande konstskolor bestämde jag mig för att utbilda mig till illustratör. Jag tyckte om att tanken på att arbeta med begränsningar i form av brief, men främst tilltalades jag av tanken på att illustration är en slags vardagskonst som alla möts av och kan ta del av.
Jag gjorde min kandidat- och magisterexamen i London, vilket i sig var en lärdom. Ganska snart efter min utbildning började jag intressera mig för villkor, status och arvoden för yrkeskåren och har främst arbetat med dessa frågor sedan dess. Och med utbildning, jag var lärare i illustration på Konstfack, nu senast som lektor, i över 8 år, vilket varit oerhört givande.
Svenska Tecknare en jätteviktig organisation för illustratörer, grafiska formgivare, serietecknare och animatörer, jag tror verkligen på att organisera sig och att man tillsammans kan förändra och förbättra. Innan jag valdes in till Svenska Tecknare var jag ordförande på Illustratörcentrum.
Du tillträdde posten som ordförande i Svenska Tecknare i maj i år och har nu hunnit bli lite varm i kläderna. Vilka hjärtefrågor hade du med dig in i arbetet och har det tillkommit några nya som du vill lyfta fram och ge särskild uppmärksamhet?
Upphovsrättsliga frågor har alltid varit viktiga för mig, eftersom det är själva fundamentet som ett välfungerande kulturliv vilar på. De senaste åren har vi sett hur marknaden hårdnat. Maktbalansen skevar och upphovsrätten utarmas i och med det.
Det som är nytt för mig är allt det gemensamma kulturpolitiska- och upphovsrättsliga arbete som görs genom våra samarbetsorganisationer och det är väldigt spännande och lärorikt att ta del av.
Den senaste tiden har jag jobbat mycket med Kolla!, ett projekt som svenska Tecknare drivit i 10 år. Det har förut varit en ganska traditionell tävling, men nu har vi ett helt nytt format där vi tonat ner tävlingsmomentet och istället tar ett gemenast grepp om hela området visuell kommunikation och lägger fokus på fördjupande diskussioner kring ämnen som berör våra yrkesområden och värdet av dem.
Svenska Tecknare bildades 1955 då det upplevdes att det saknades en röst som förde tecknares specifika frågor. Sedan dess har mycket förändrats i tecknarnas arbetsvillkor och situation. Vilka förändringar, till det bättre och det sämre, har haft störst inverkan på illustratöryrket, framförallt i fråga om förutsättningar för arbetet och omvärldens syn på yrket?
Föreningen har förändrats mycket sen dess. Sedan 80 -talet så är även tex grafiska formgivare en del av vår medlemskår, namnet till trots. Många av våra medlemmar arbetar med både illustration och grafisk form. I våras instiftade Svenska Tecknare en egen sektion för grafisk formgivning, GFS, som ämnar att lyfta de aspekter som specifikt rör grafisk form. Inom föreningen finns också BUG, en sektion för de många medlemmar som arbetar med bildberättande för barn och ungdomar.
Digitaliseringen har haft en enorm inverkan på våra medlemmars situation och lett till nya möjligheter att nå ut till en bredare publik och internationaliserat, speciellt illustrationen, på ett helt nytt sätt. Samtidigt har digitaliseringen varit delaktig i att försämra villkoren för utövare.
Som jag nämnde förut så har förutsättningarna för utövare förändras mycket de senaste åren och det har utvecklats till en köpares marknad. I förlängningen är det ett hot mot både upphovsrätt och yttrandefrihet och kan ha en negativ inverkan på yrkeskårens redan begränsande mångfald.
Men samtidigt så skapas fantastiska gränsöverskridande arbeten bortom de traditionella uppdragsformerna och det ska bli spännande att se hur det utvecklas.
Svenska Tecknare har sedan länge varit medlemmar i KLYS. Vad har samarbetet betytt för Svenska Tecknare? Vad vill ni se för samarbeten inom KLYS i framtiden?
KLYS är oumbärliga för ST – att gemensamt kunna arbeta för kulturens värde, upphovsrätt, yttrandefrihet och social trygghet är avgörande.
Alla frågor inom KLYS med ser jag som fortsatt viktiga och vissa även akuta, som frågan om armlängdsavstånd som håller på att aktualiseras på ett oroväckande sätt. Genom arbetet i KLYS tror jag att vi kan påverka i rätt riktning.
Avslutningsvis: denna månad intervjuas också Simon Norrthon, skådespelare och ordförande i Teaterförbundet för scen och film. Har det förekommit samarbeten mellan era respektive förbund under åren? Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut i framtiden tror du? Finns det några gemensamma beröringspunkter?
Mig veterligen har vi inte samarbetat förut. Men de förut nämnda grundvalarna — upphovsrätt, yttrandefrihet, kulturens värde och de ekonomiska- och sociala villkoren – är av lika vikt för alla kulturskapare och vi behöver varandra. Ensam är inte stark.
Vi välkomnar dig till KLYS-kretsen och ser fram emot ett fortsatt givande samarbete med dig och Svenska Tecknare!
Foto: Jenny Gustavsson