KLYS möter: Grethe Rottböll

Under KLYS 60-årsjubileum har KLYS uppmärksammat våra 14 medlemsförbund genom en intervjuserie här på KLYS hemsida. Vi har under det gångna året presenterat två medlemmar i månaden. Tanken är att lyfta fram två olika konstområden och bl.a. ta reda på hur de samarbetar konstnärligt och/eller kulturpolitiskt.

Denna månad har turen kommit till Sveriges Författarförbund och Oberoende Filmares Förbund. I intervjun nedan möter vi Grethe Rottböll, ordförande i Sveriges Författarförbund. Grethe är författare och har skrivit både barnböcker, romaner och facklitteratur. Under många år arbetade Grethe också som mezzosopran.  

Kan du berätta lite om din bakgrund, om hur ditt intresse för litteraturen formades, hur du började skriva böcker och vad som fick dig att engagera dig i Sveriges Författarförbund?

Jag är uppvuxen i Norra Biskopsgården i Göteborg. I min familj ritade vi spelade teater, sjöng och överröstade varandra på kalas. Men hur konst skulle kunna bli ett yrke låg utanför vår kunskapshorisont. Vi trodde nog alla att man måste vara född med pennan i handen eller med en färdig operaröst. Att det räcker med övning, uttrycksvilja eller brinnande passion för sitt ärende var det ingen som visste.

När mina föräldrar dog blev jag rädd och tyst. Jag saknade en grund, något att stå på för att inte falla. Då började jag skriva. Orden överrumplade mig och räddade mig. Läsandet och skrivandet blev min livlina, något som ingen kunde ta ifrån mig. Jag skaffade mig ”vänner” och ”släktningar” tvärs igenom historien och det gick upp för mig hur avgörande litteraturen är för människans möjlighet att växa. Att kunna uttrycka sig och ta del av andras uttryck är en väg att bli egen självständig människa, en väg att slippa tvingas bli ett offer för andras viljor.

Vilka frågor har varit mest i fokus sedan du tillträdde som ordförande 2018 och vad hoppas du att Författarförbundet ska arbeta mer med framöver?

När jag tillträdde kunde jag inte drömma om att vi skulle behöva ta hand om biblioteken, socialförsäkringssystemet och yttrandefriheten i den utsträckning vi faktiskt är tvingade till. Jag trodde naivt nog att samhället hade mer utvecklade system och tog större ansvar för just sådana frågor som så avgörande utgör samhällets demokratiska grund. Att vi nu te.x. måste ut och slåss för biblioteken ser jag som en tragedi för det moderna samhället.  Det är lite som att starta om från medeltidens mörker om man ska vara drastisk.

Vi har fantastiska författare och översättare i Sverige. Min förhoppning är att vi lyckas medvetandegöra betydelsen av god litteratur, vikten av översatt litteratur och läsfrämjande verksamheter. Det handlar framför allt om att tydliggöra behovet av en fungerande litteraturförmedling. Här kommer skolan biblioteken och litteraturkritiken in som viktiga hörnstenar

Hur skulle du och Författarförbundet beskriva situationen för yrkesverksamma författare i Sverige idag och hur ser ni på framtiden?

Vi lever i en brytningstid. Tillgången till nätet förändrar hela bokmarknaden. Vart vi är på väg är högst oklart. Ingen vet riktigt och det är såklart också något positivt. Det betyder att man har möjlighet att påverka. Det kommer nya spelare på marknaden som ser de digitala formerna som stora inkomstkällor men få vill ta ansvar för lösningar som värnar det litterära ekosystemet.

Men samma behov av upphovspersoners integritet och yrkesskicklighet och tillgång till bredd och mångfald fortsätter att gälla. Med större insyn i våra avtal och möjlighet att följa ekonomin kring det enskilda verket samt en lagstiftning som garanterar upphovsrätten på nätet vågar sig författare ut för att pröva och skapa nya uttryck och former för text och ljud. Det kan bli hur spännande som helst.

Många svenska författare publiceras även på andra språk och har stora framgångar internationellt. Har Författarförbundet samarbeten med författarorganisationer í andra länder och hur ser i så fall dessa ut? Vilka är de största skillnaderna ni möter?

Vi är ju medlem i EWC, European Writers Council som representerar 150 000 författare och översättare. Organisationen var stark då striden om DSM-direktiven rasade i Europaparlamentet.

Vi stöder också en mängd organisationer i länder som inte har samma demokratiska rättigheter som vi. När vi talar om avtal talar de om vikten av att överhuvudtaget få skriva, om demokrati och hbtq-frågor och om kvinnors rättigheter. Vi har också utbyten där läsfrämjande står i fokus.  Nepal är ett exempel där våra medlemmar byggt ett bibliotek. Vi har ett särskilt internationellt råd. Ordföranden är författaren och illustratören Viveka Sjögren. Hon har tillsammans med de övriga i rådet nyligen skapat utbyten och stipendier till Turkiet och nu är det dags för Marocko.

Författarförbundet och Minerva, Sveriges Ungdomsförfattarförening och Svenska Översättarföreningen, sedermera sektioner i Svenska Författarförbundet, var med vid bildandet av KLYS 1959. Vad har KLYS betytt för Författarförbundet under åren och vad hoppas ni se för samarbetsfrågor inom KLYS framöver?

Att vi lyckades få igenom DSM-direktivet är ett kraftprov. Det visar KLYS’ styrka. Särskilt som kunskapen hos våra politiker på sina ställen var oerhört låg och en mängd vilseledande artiklar varit i omlopp i dagspressen.

Nu ska direktivet implementeras i Sverige och där hyser jag stor tillförsikt till KLYS’ förmåga att se till att skrivningen i lagtexten kommer kulturskaparna till gagn. Framöver hoppas jag att styrkan i att vi alla konstnärsorganisationer och kulturskapare är samlade ska möjliggöra att vi kraftfullt tydligt och klart lyckas få våra politiker att inse konstens och kulturens nödvändighet.

Avslutningsvis: KLYS kommer framöver intervjua Karin Ekberg, en av ordföranden i Oberoende Filmares Förbund. Har det förekommit samarbeten mellan era respektive förbund under åren? Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut i framtiden tror du? Finns det några gemensamma beröringspunkter?

Här måste jag passa. Just nu har jag ingen aning.  I Författarförbundet är vi mitt i förberedelserna för vår stora bibliotekskampanj. Efter den hoppas jag på en glugg i min överfulla almanacka.  Då ska jag med glädje undersöka vad ett sådant samarbete skulle kunna innebära. Tills dess ska det bli spännande att läsa vad Karin skriver om sitt arbete.

Tack Grethe för att du svarat på våra frågor. Vi ser fram emot att fortsätta samarbeta med dig och er på Författarförbundet för förbättrade villkor för kulturskapare!

Foto: Cato Lein

Relaterade artiklar

3 frågor till 4: Martin Jonsson Tibblin

3 frågor till 4: Christina Olofson

3 frågor till 4: Alex Haridi