Grethe Rottböll är författare och sångerska. Den 26 maj i år valdes hon till ny ordförande i Författarförbundet, som är ett av KLYS medlemsförbund. Grethe har genom sitt ordförandeskap i Författarförbundet numera nära kontakt med KLYS, bl.a. som ledamot i KLYS arbetsutskott.
Välkommen till KLYS Grethe! Vi är nyfikna på dig. Berätta lite om vem du är och vad du har gjort tidigare?
Jag debuterade som 25-åring med en roman på Norstedts. Sedan har jag skrivit ytterligare en roman, en mängd kortare texter, sånger och ett trettiotal barnböcker. Parallellt med skrivandet har jag varit verksam som sångerska.
Mina föräldrar dog tidigt och konsten har varit livsnödvändig. Där finns samtalen, möten, de grundläggande existentiella frågorna, människans oändliga utvecklingsmöjligheter, kreativitet, särart och fantasi. Att leva utan konst skulle vara att reduceras som människa till en varelse med enbart materiella behov.
Kulturpolitiken är avgörande för människans rätt till frihet. Den är grundläggande och jag har därför varit verksam i Författarförbundet i alla möjliga utskott och arbetsgrupper innan jag blev ordförande.
Hur skulle du beskriva klimatet för författare att verka i Sverige idag?
Digitaliseringen och nätföretagen sätter allt på ända. Streamade tjänster ger upphovspersoner sämre betalt. Våra verk används utan ersättning. Vi hoppas på det nya direktiv som EU-parlamentet röstat igenom (The Digital Single Market Directive reds. anm.). Men förlag och upphovspersoner måste också hitta vägar som ger skäliga ersättningar.
Pappersbokens livstid blir allt kortare och vissa förlag pratar om veckor snarare än månader då en bok är aktuell. Barn och ung recenseras allt mindre och bibliotekens utlåningsstatistik visar sjunkande siffror. På den positiva sidan är att allt fler skriver, skrivarutbildningar växer fram och i dagarna har Umeå universitet startat en litteraturvetenskaplig utbildning för bibliotekariestudenter.
I maj valdes du till ny ordförande i Författarförbundet. Hur ser du på ditt uppdrag och vad hoppas du på att kunna uträtta som ordförande i förbundet?
Yttrandefrihet, upphovsrätt och nej till gratisarbete är tre huvudspår. Det är viktigt att lyfta förbundets frågor utåt. Samtala med beslutsfattare, skriva och debattera. Men också att verka inåt mot medlemmarna. Se till att så många som möjligt känner sig delaktiga och tar vara på resurser. Också att samarbeta med andra organisationer.
Tyvärr är det oftast nedskärningar och inskränkningar som sätter agendan. Det gäller att då och då skjuta det dagspolitiska läget åt sidan och hitta den större bilden. Vad är det just vi vill, vad har vi för visioner?
I mars i år överlämnades den konstnärspolitiska utredningen SOU 2018:23 Konstnär – oavsett villkor? till kultur- och demokratiministern. Vad tror du kommer att hända med utredningen nu efter valet? Vad hoppas du på att se utifrån författarnas och översättarnas perspektiv?
Utredningen är helt beroende av vilken regering vi får. Ska man banalisera konsten och öppna upp bibliotekslokaler för annan verksamhet blir utredningen en pappersprodukt. Men kan man använda den som grund för kulturpolitiken framöver får vi ett samhälle som blir mer jämlikt där konstutbildning når fler samhällsskikt både vad gäller utövare och publik. Att låta medborgarna få tillgång till sitt kulturarv och det som skapas är en nödvändig del av demokratiprocessen. Med Författarförbundets tillägg ser jag en möjlighet att samhället genomsyras av litteratur också för att författare och översättare får utrymme att utöva sitt yrke, får del av socialförsäkringssystemet och blir en självklar del av skolans och bibliotekens arbete.
Foto: Ole Sund