Undersökningar visar att det är konstnärligt, kulturellt och journalistiskt innehåll som driver den digitala ekonomin. Trots detta når de intäkter som nätet genererar inom den kulturella och kreativa sektorn i mycket liten utsträckning fram till kulturskapare, ibland inte alls.
EU:s DSM-direktiv syftar till att råda bot på denna obalans (s k Value Gap) och ge förutsättningar för en mer rättvis och hållbar marknad för kulturskapare och andra aktörer i den digitala miljön.
I mediedebatten den senaste tiden har dock kulturskaparnas röster saknats. Istället har en rad missförstånd och rena felaktigheter om direktivets innebörd florerat, som i första hand gynnar några få multinationella företag, som till varje pris vill undvika reglering på området.
Kulturskapare vill att människor ska ha tillgång till och kunna njuta av deras film, musik, litteratur, scen- och bildkonst på nätet, men de vill också ha en rättvis andel av det värde som deras prestationer genererar.