I fredags presenterade justitiedepartementet äntligen sitt kraftigt försenade förslag till hur EU:s upphovsrättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt. Direktivet skulle egentligen ha varit ny lag i Sverige redan i juni, men inte förrän nu i oktober har vi fått ta del av remissförslaget i sin helhet. Förslaget har potential att utgöra den välbehövliga upphovsrättsreform för yrkesverksamma kulturskapare, som direktivet syftar till.
KLYS ställer sig positiv till många av förslagen i departementspromemorian som alla följer av direktivet. Sammantaget kommer de att stärka kulturskapares ställning på marknaden och ge dem bättre möjligheter att få skäligt betalt och få överblick över användningen av sina verk och prestationer i digitala sammanhang. I den svenska upphovsrättslagen föreslås nu bestämmelser som förverkligar målsättningarna med EU:s upphovsrättsdirektiv.
Det är värdefullt att de bestämmelser som justitiedepartementet föreslår till stöd för kulturskapare i avtalssammanhang, utformas på ett sådant sätt att de inte kan avtalas bort av motparter, som ofta har en starkare ställning på marknaden än de enskilda kulturskaparna. Upphovsrättslagens nuvarande skyddsregler råder inte bot på obalansen i förhandlingsstyrka mellan parterna, eftersom de är omoderna och regelmässigt frångås till nackdel för upphovspersoner och utövande konstnärer.
Med stöd av direktivets bestämmelser får upphovspersoner och utövande konstnärer nu:
- En rätt till skälig ersättning när de överlåter sina rättigheter i förvärvsverksamhet
- En rätt till ytterligare skälig ersättning om ersättningen visar sig vara oproportionerligt låg i förhållande till förvärvarens intäkter
- Rätt till information om hur verket har utnyttjats, om samtliga intäkter som verket genererat och om den ersättning som upphovspersonen/utövaren har rätt till
- Rätt att häva ett avtal och behålla mottagen ersättning om förvärvaren inte utnyttjar verket inom rimlig tid
– De nya avtalsreglerna kommer att ge yrkesverksamma kulturskapare bättre förutsättningar att kunna leva av sitt skapande. Kulturskapare får också ökad insyn i hur deras musik, film, scenkonst, bilder, artiklar och litteratur används på nätet, säger Ulrica Källén, verksamhetsledare på KLYS, som arbetat länge med dessa frågor, och hon tillägger: Det är precis detta som är det grundläggande syftet med direktivet.
Det finns dock en del brister i förslagen som till exempel gäller hur departementet valt att genomföra artikel 17 i direktivet om internetplattformarnas ansvar. Det tydliggörs visserligen att internetplattformarna har ett upphovsrättsligt ansvar och att de ska skaffa licens hos upphovsrättsorganisationerna, men regeringen landar i fel slutsatser när det gäller centrala frågor. Här behöver justeringar göras i regeringens förslag.
Vidare följer KLYS den nytillsatta upphovsrättsutredningen, som bland annat har att undersöka införande av en oavvislig ersättningsrätt för kulturskapare i on demand-situationer.
Här kan du ta del av DSM-promemorian
För frågor och mer information, kontakta Ulrica Källén
På fotot: Ulrica Källén, verksamhetsledare KLYS
Fotograf: Thron Ullberg