Vi tar med oss en mycket positiv känsla från onsdagens riksdagsseminarium om social trygghet för kulturskapare. Seminariet arrangerades av KLYS i samarbete med Kristdemokraterna och Centerpartiet och samlade politiker, utredare och företrädare för kultur- och mediesektorn kring en avgörande fråga för ett hållbart yrkesliv: hur trygghetssystemen ska fungera för frilansare, egenföretagare och kombinatörer. Moderator för dagen var Fransesca Quartey, chef för Norrbottensteatern och tidigare ordförande för KLYS.
Det blev ett samtal med både bredd och konkretion. Roland Utbult (KD), Catarina Deremar (C) samt Conny Brännberg (KD) bidrog med politiska perspektiv och visade ett tydligt engagemang för frågan. Calle Nathanson, utredare bakom SGI-utredningen ”Ett trygghetssystem för alla”, gav viktig bakgrund till de förslag som redan finns på bordet men som dessvärre har blivit liggande utan vidare åtgärd i tre år. Det handlar inte om att skapa särlösningar för kulturen, utan om att modernisera socialförsäkringen så att den bättre speglar hur människor faktiskt arbetar i dag. För många kulturskapare består yrkeslivet av korta anställningar, uppdrag, egen verksamhet, stipendier och projekt. Ändå är systemen fortfarande i hög grad byggda för den som har en fast anställning hos en arbetsgivare.
Från KLYS sida lyfte Ulrica Källén fram och fördjupade perspektiven på varför detta är en så viktig fråga för våra medlemsorganisationer och för de yrkesverksamma kulturskapare vi företräder. Företrädare från våra medlemsorganisationer gav också konkreta exempel från sina respektive områden. Victoria da Silva från Journalistförbundet lyfte frilansjournalisternas villkor, och Sara Edström från Konstnärernas Riksorganisation belyste bild- och formkonstnärernas situation. Sammantaget blev det tydligt att problemen kan se olika ut i olika delar av kulturlivet, men att kärnan är densamma: människor arbetar, betalar skatt och bidrar till samhället, men sviks gång på gång av systemet när de blir sjuka, får barn eller behöver trygghet i omställning.
Även Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet, deltog, vilket underströk att frågan sträcker sig längre än kultur- och mediesektorn. Många elitidrottare och andra yrkesgrupper har liknande villkor, där inkomster kan variera över tid och komma från flera olika håll. Det gör frågan ännu större. Det handlar om hur våra trygghetssystem ska fungera på en arbetsmarknad där allt fler inte passar in i den gamla normen.
För KLYS är detta en rättvisefråga. Kulturskapare är samhällsbyggare. Genom ord, bild, ton, rörelse och form skapar de berättelser och uttryck som bygger den gemenskap, förståelse och yttrandefrihet som vårt demokratiska samhälle vilar på. Men ett starkt och livskraftigt kulturliv förutsätter också rimliga arbetsvillkor. Därför fortsätter KLYS att samla stöd för att frilansare, egenföretagare och kombinatörer ska omfattas av social trygghet på samma självklara sätt som andra på arbetsmarknaden.
Som framgick under seminariet stannar SGI-utredningen inte vid en problembeskrivning, utan presenterar konkreta och genomförbara förslag på hur både historiska inkomster och stipendier praktiskt kan hanteras inom socialförsäkringen och ligga till grund för en mer rättvisande beräkning av SGI. Det är väl avvägda förslag som KLYS vill se förverkligade under nästa mandatperiod.
Vi lämnar seminariet med en känsla av att det finns kunskap, engagemang och möjliga vägar framåt. Nu behövs politisk handling.
Johan Wingestad, ordförande KLYS
Foto: KLYS