Mer satsningar behövs för kulturens återhämtning

KLYS – som utgör en samlad röst för landets kulturskapare – har tagit del av regeringens förslag till kulturbudget, som innehåller stora bakslag för kultursektorn, även om ljusglimtar för kulturskapare finns. Även om kulturbudgeten enligt kulturministern är den näst högsta i nominella tal innebär den i praktiken neddragningar, särskilt mot bakgrund av den kraftiga inflationen.

Vad vi kan se blir det inga mer återstartsstöd till kulturlivet via bland annat Kulturrådet i regeringens kulturbudget, trots återstartsutredningens slutsatser och förslag förra året. Där föreslogs stora satsningar på nationella återstarts- och utvecklingsstöd för kulturlivet under kommande år. Detta är ett hårt slag för landets kulturverksamheter, som har behov av stöd för återhämtning efter pandemin i flera år framöver. Yrkesverksamma kulturskapare är beroende av att dessa verksamheter kan ge uppdrag och arvoden på rimliga nivåer.

– Kulturlivet utgörs av ett mångfasetterat ekosystem bestående av offentliga, privata och ideella verksamheter, som alla behöver en fungerande finansiering för sin överlevnad. Med regeringens budget riskerar många kulturverksamheter att gå omkull eller inte kunna återhämta sig ordentligt, säger Karin Inde, ordförande i KLYS.

KLYS är också mycket kritiska till att stimulansmedlen till kulturskolan sänks med 100 miljoner och att satsningen på biblioteken halveras till 75 miljoner. Det kommer att påverka många barns och ungas möjligheter att utöva konst och kultur i olika former och allmänhetens tillgång till bibliotek.

Positivt är dock att regeringen vill stärka de statliga stipendierna till kulturskapare med återstartsmedel under tre år framåt. Kulturskaparna lider fortfarande av pandemin och behöver fortsatt stöd för att komma tillbaka. Återstartsmedlen bör dock ligga på minst samma nivå som föreslås i återstartsutredningen, det vill säga 74 miljoner per år, och inte på 40 respektive 30 miljoner, som regeringen nu föreslår för 2023-2025.

KLYS välkomnar att regeringen också vill satsa mer på långtidsstipendier till kulturskapare, men det får inte ske på bekostnad av andra statliga stipendier och bidrag till kulturskapare. Viktigt är att stipendierna görs sjukpenninggrundande för att skapa en bättre social trygghet för kulturskapare med stipendier. Regeringen bör därför ge sitt stöd till den särskilda utredning som gör en översyn av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och stipendier, och som lämnar sitt förslag i april.

– Det är också glädjande att kulturministern vill värna om egenföretagarna inom kultursektorn. Vi uppmanar kulturministern att i det sammanhanget driva på för fortsatta upphovsrättsliga reformer för att stärka kulturskapares ställning på marknaden. Här har pågående lagstiftningsarbeten inte nått ända fram, fortsätter Karin Inde.

Avslutningsvis tar KLYS fasta på kulturministerns uttalande om att bevaka konsekvenserna av budgetförslaget och väljer att tolka det som att mer pengar kan tillföras om det behövs.

Bild: Parisa Liljestrand vid regeringens presskonferens den 8 november

Relaterade artiklar

Historiskt beslut idag om stärkt upphovsrätt

KLYS möte med nya kulturministern

Ersättningsutredningen missar helt målet