Vad betyder det egentligen att skapa fritt?

I förra veckan, den 16-17 februari, åkte jag till Umeå för att vara med på konferensen Free to Create. Det är en EU-konferens som anordnas inom ramen för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Under drygt två dagar skulle vi fokusera på konstnärlig frihet och kulturella och kreativa branscher, med utgångspunkten att konstnärlig frihet är nödvändigt för att de kulturella och kreativa branscherna ska utvecklas.

Konferensens första dag innehöll många intressanta panelsamtal och diskussioner om konstnärlig frihet. Vad betyder det? Hur skapar vi den? Och – kanske främst på agendan – konstnärlig frihet för vem?

En av paneldeltagarna, Heidi Meissnitzer, berättade om OMC-arbetet (Open Method of Coordination) där EU:s medlemsstater sedan 2021 i ett särskilt grupparbete, med experter på området, diskuterat och utbytt information om status och villkor för konstnärer i Europa. Senare i vår kommer slutsatserna att presenteras som gemensamma rekommendationer.

Men Amanda von Rij, som lett gruppen som diskuterat kring konstnärlig frihet, vågade redan nu i korthet visa – med reservation för eventuella justeringar i sluttampen – vilka rekommendationer i rubrikform gruppen landat i när det handlar om konstnärlig frihet:

  • Konstnärlig frihet bör få ett bättre skydd av både europeisk och nationell lagstiftning, och politisk praxis
  • Inrätta ett system som försvarar rätten till olika konstnärliga uttryck (här nämnde hon att en enhet för detta skulle kunna ingå i EU:s Agency for fundamental rights, FRA)
  • Medlemsstaterna bör möjliggöra tillgång till, medverkan i och utövande av kultur, både för allmänheten och konstnärer

Presentationen avslutades med en diskussion där Mika Romanus, direktör på Konstnärsnämnden, och artisten Linnea Henriksson deltog. Linnea konstaterade bland annat att konstnärlig frihet är att få betalt för sin konst – vilket strömningstjänsterna tydligt har försvårat – OCH att få vara en del av trygghetssystemet. Två frågor som är högt prioriterade i KLYS arbete.

Dag två handlade om kulturella och kreativa branscher. Det presenterades flera exempel på satsningar med hållbar utveckling i fokus, som alla involverar kulturella och kreativa branscher. Verksamheterna är både lovvärda och inspirerande, men med den första konferensdagens tema ”konstnärlig frihet” i färskt minne blev det tydligt att konstnärens roll i dessa sammanhang är högst villkorad och styrd. Både mål och syfte är redan spikat innan konstnären kopplas in.

Många professionella kulturskapare navigerar ständigt mellan mer styrda och fria konstnärliga uppdrag – inte minst för att försörja sig. Och bland de som inte kan eller inte vill jobba styrt, är det få som inte behöver kombinera sitt konstnärskap med ett annat jobb för att försörja sig.

Lyckligtvis har vi i Sverige en kultur- och konstnärspolitik som värnar om konstnärlig frihet och den fria konstens egna värde. Därmed är det viktigt att de kreativa uppdrag vi fick presenterade för oss i fredags aldrig kan misstas för eller ersätta uppdragen i den andra änden av frihetsskalan.

Sista ordet på konferensen ger jag till Per Strömbäck från Dataspelsbranschen som gav de europeiska kulturdepartementen på plats en sista uppmaning:  ”Make sure to protect the intellectual properties. That’s the fundament of sustainable economic development.” Kunde inte sagt det bättre själv.

Stort tack kulturminister Parisa Liljestrand med alla medarbetare på kulturdepartementet, som arrangerat och komponerat en viktig internationell konferens i Umeå. Och tack för att KLYS fick delta!

Karin Inde, ordförande KLYS

PS. Inom kort kommer flera av samtalen kunna ses på http://sweden2023.eu, håll utkik där!

Foto: Thron Ullberg

Relaterade artiklar

Ordföranden har ordet – om hopp i en dyster tid

Karin Inde om sina år som KLYS ordförande

2022 – ett intensivt år för KLYS