När jag tackade ja till uppdraget som KLYS ordförande trodde jag mig ha en relativt god bild av vad arbetet skulle innebära. Vad jag inte kunde ana var vilken rik källa till kunskap, engagemang och arbetsglädje uppdraget skulle visa sig vara. Det gäller inte minst den generositet med vilken våra medlemsorganisationer delar med sig av sin samlade erfarenhet och spetskunskap, så att KLYS kan stå starkt i den kulturpolitiska sfären. Denna generositet har också haft en finansiell dimension, vilket gjort det möjligt för oss att arbeta ännu mer fokuserat och strategiskt under detta valår. Det har gett goda resultat.
Genom ett målmedvetet valstrategiskt arbete, där vi även tagit hjälp av extern politisk expertis, har vi nått framsteg i frågor av stor betydelse för våra medlemmar. Det gäller inte minst de sociala trygghetssystemen. Genom gemensamma samtal med ledamöter i både kulturutskottet och socialförsäkringsutskottet har vi bidragit till att frågan om trygghetssystemens brister nu lyfts tydligare. I skrivande stund har vi snart uppvaktat samtliga riksdagspartier.
Samtidigt verkar vi i en orolig tid. Kriget i vårt närområde, den eskalerande situationen i Mellanöstern, ett politiskt instabilt Europa och det kommande riksdagsvalet här hemma skapar en osäker omvärld. Därför valde KLYS att lyfta fram vikten av den levande kulturen och kulturskaparnas betydelse i beredskapen i en debattartikel vi skrev tillsammans med LO, TCO och Försvarshögskolans rektor Robert Egnell, publicerad i Altinget. Kulturen har en avgörande roll i försvaret av yttrandefriheten, demokratin och de humanistiska värden som vårt samhälle vilar på. Men om kulturen ska kunna bära den rollen krävs en stark och väl fungerande kultursektor.
När jag möter kulturskapare runt om i landet slås jag gång på gång av den motståndskraft som så många uppvisar. De fortsätter att arbeta, skapa och bidra trots en alltmer ekonomiskt pressad och prekär vardag. Samtidigt ser vi hur många lämnar sina yrken därför att det inte längre går att leva på dem.
Var femte medlem i Fackförbundet Scen & Film säger sig inte kunna försörja sig på sitt yrke. Nio av tio bild- och formkonstnärer ligger under medianlönen. Samtidigt omsätter de kulturella och kreativa branscherna miljardbelopp — i skarp kontrast till de 0,62 procent som kultursektorn tilldelades i den statliga budgeten för 2026. Allt fler uttrycker också en stor oro för att utvecklingen av generativ AI sker på bekostnad av det mänskliga skapandet och på bekostnad av kulturskapares upphovsrätt.
Mot den bakgrunden valde KLYS att i sitt valstrategiska arbete fokusera på tre för våra medlemmar avgörande områden: en mer rättvis utveckling av de sociala trygghetssystemen, kulturens grundfinansiering och upphovsrätten i relation till AI-utvecklingen. I våra samtal med politiken har vi visat hur nära sammanlänkade dessa frågor är. Utan stabil grundfinansiering minskar arbetstillfällena. Utan en fungerande upphovsrätt urholkas ersättningen. Utan rimliga trygghetssystem vågar färre stanna kvar i yrket. Kulturpolitik är därför inte en isolerad sektorsfråga. Den är också arbetsmarknads-, välfärds- och tillväxtpolitik.
Arbetet i KLYS har lärt mig värdet av ett stadigt och långsiktigt påverkansarbete — och glädjen i att också få fira de små segrarna. Att SGI-frågan nu både har interpellerats, lyfts i flera debattsammanhang och snart också blir föremål för ett frukostseminarium i riksdagen, tillsammans med två av riksdagspartierna, är ett litet men viktigt steg på vägen mot förändring.
Kulturskapare kommer alltid att behöva starka organisationer som KLYS, som med kunskap och uthållighet fortsätter arbetet för bättre villkor. När jag nu lämnar mitt uppdrag för nordligare breddgrader gör jag det med tacksamhet över att också jag har fått vara en del av detta viktiga arbete. Tack!
Fransesca Quartey, ordförande KLYS
Foto: Thron Ullberg