I dag har KLYS lämnat in yttrande över den så kallade Folkbildningsutredningen. Utredningen föreslår bland annat en ny målstruktur och nya mål för folkbildningspolitiken. Den föreslår även att den nuvarande modellen med självförvaltning ska behållas. I vårt svar betonar vi särskilt folkbildningens avgörande roll för ett levande kulturliv i hela landet.
Folkbildningen utgör en omistlig del av kulturens ekosystem och är avgörande för att det ska finnas ett levande kulturliv i hela landet. Bland mycket annat fungerar den som arrangör, utbildare, bistår med lokaler och teknik, och bidrar med nätverk och kunskap. Detta är särskilt viktigt utanför storstäderna och på platser där andra kulturinstitutioner saknas. Studieförbunden är även viktiga uppdragsgivare för yrkesverksamma kulturskapare, och både studieförbund och folkhögskolor spelar stor roll i återväxten av desamma.
Den fria och frivilliga folkbildningen är, liksom hela civilsamhället, även viktig för en livskraftig demokrati. Den ger möjlighet för fler att engagera sig i samhällsutvecklingen genom att på olika sätt skapa platser för människor och perspektiv att mötas. KLYS är kritiska till att den här aspekten saknas i utredningens förslag om nya mål för folkbildningspolitiken.
I vårt yttrande betonar vi vikten av att folkbildningen befinner sig på armlängds avstånd från politiken. Därför är vi mycket positiva till utredningens förslag om att den nuvarande modellen med självförvaltning ska behållas, då det är det bästa sättet att upprätthålla detta.
Det tuffa ekonomiska läge som många folkbildningsaktörer befinner sig i är en annan fråga som vi lyfter i yttrandet. Vi är djupt kritiska till att regeringen i denna redan svåra tid, med kostnadsökningar och kvardröjande pandemieffekter, beslutar om en drastisk neddragning av anslagen till studieförbunden, med en tredjedel till 2026. Vi menar att mer medel måste tillskjutas folkbildningen så att verksamheten kan upprätthållas och utvecklas.