Folk och försvar behöver tala mer om kulturens betydelse för beredskapen

Demokratier bygger inte motståndskraft enbart med militär förmåga, utan genom att investera i de värden som skiljer dem från auktoritära stater. Det skriver Fransesca Quartey, ordförande KLYS, Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan, Johan Lindholm, ordförande LO och Therese Svanström, ordförande TCO i en debattartikel på Altinget, som argumenterar för att kultur måste ses som en central del av Sveriges beredskap och demokratiska motståndskraft

Med utgångspunkt i Folk och Försvars rikskonferens och det allvarliga säkerhetspolitiska läget lyfter artikeln hur kulturen är en del av samhällets motståndskraft och trygghet, tillit och försvarsvilja. Erfarenheter från Ukrainas försvar av sin nationella identitet visar hur språk, berättelser och kulturella uttryck kan skapa både nationell sammanhållning och internationellt stöd. Även pandemin lyfts som ett exempel på hur kulturen bidrog till gemenskap och mening när samhället prövades.

Samtidigt varnar undertecknarna för att kulturen riskerar att hamna i skymundan när säkerhetspolitiken prioriteras. En försvagad kultursektor försvagar också demokratin. Därför betonas vikten av att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor och att tydligt värna den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd.

Budskapet är tydligt: att stärka kulturen är att stärka Sverige. Utan gemensamma berättelser försvagas tilliten, och utan tillit riskerar vår motståndskraft att urholkas, även när hoten är som mest påtagliga.

Läs artikeln på Altinget här.

Foto: Clara Dagh, Eva Edsjö, Anders G Warne, Patrick Gegerman

Relaterade artiklar

Vi ses väl på Folk och Kultur?

KLYS remissyttrande över betänkandet – En kulturkanon för Sverige (SOU 2025:92)

Konstnärers inkomster fortsatt långt under andra yrkesgrupper