Stora risker vid sammanslagning av kulturmyndigheter

Regeringen har gett Statens kulturråd och Konstnärsnämnden i uppdrag att lämna förslag på hur en sammanslagning av de båda myndigheterna skulle kunna se ut. KLYS menar att en sådan sammanslagning vore fel väg att gå. Goda villkor för kulturskapare att kunna verka fritt och försörja sig på sin konst är en förutsättning för ett livskraftigt kulturliv. Detta värnas bäst genom en självständig expertmyndighet på området. KLYS uppmanar därför regeringen att tänka om och stoppa planerna på en sammanslagning.

Ända sedan 1970-talet har Konstnärsnämnden varit en garant för ett konstnärspolitiskt perspektiv i svensk kulturpolitik och bidragit till att tusentals konstnärer och kulturskapare genom åren kunnat utveckla sina konstnärskap och försörja sig inom sina yrken. Inom myndigheten finns mångårig och djup kompetens om konstnärspolitik och kulturskapares villkor, och myndigheten har högt förtroende – både bland enskilda kulturskapare och landets kulturskaparorganisationer.

KLYS delar inte bilden av att kulturskapare upplever problem med att det finns olika myndigheter att vända sig till för stöd, snarare tvärtom. Konstnärsnämnden och Kulturrådet kompletterar varandra och har olika målgrupper. Konstnärsnämnden riktar sig till enskilda och Kulturrådet i första hand till grupper/verksamheter. Den uppdelningen är viktig eftersom enskilda kan arbeta gentemot – eller till och med vara i beroendeställning till – verksamheter som stöds av Kulturrådet. Att lägga dessa två bidragsfunktioner inom en och samma myndighet kan bli negativt för de enskilda kulturskaparna.

– Att medel kommer från olika källor är nödvändigt för ett självständigt och starkt kulturliv, och främjar både konstnärlig frihet och kulturell mångfald. Den maktcentrering som en sammanslagning skulle innebära är därför inte önskvärd, säger Mårten Sandén, ordförande för KLYS.

Enligt uppdraget, som ska vara klart den 1 mars 2024, ska myndigheterna analysera konsekvenserna av en sammanslagning. KLYS menar att tre månader är en alldeles för kort tid för att kunna genomföra en sådan noggrann analys på ett tillfredsställande sätt. Uppdraget ges dessutom samtidigt som en särskild utredning om mindre myndigheter pågår (dir 2023:132). Regeringen bör invänta resultatet av den utredningen innan ett eventuellt beslut om sammanslagning fattas.

– En sammanslagning av Konstnärsnämnden och Kulturrådet kräver en grundlig analys av vad det kommer att innebära för landets kulturskapare, för kulturlivet i stort och för de nationella kulturpolitiska målen. När uppdraget är redovisat för regeringen bör det också remitteras i sedvanlig ordning till berörda remissinstanser, inte minst till kulturskaparnas egna organisationer, säger Ulrica Källén, verksamhetsledare KLYS.

KLYS uppmanar även regeringen att ta fasta på erfarenheterna från 2009 års kulturutredning. Där fanns ett motsvarande förslag, som remissinstanserna var starkt kritiska till, och förslaget drogs därför tillbaka. Lärdomar bör dras av de erfarenheterna.

I dag skickar KLYS en skrivelse till kulturministern i frågan. Läs den i sin helhet här.

På bilden: Kulturminister Parisa Liljestrand
Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet

Relaterade artiklar

Maktcentrering inom kulturen är inte önskvärd

KLYS om regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Utredning missar att konstnärerna är kultursamhällets grund