Myndigheten för kulturanalys presenterade den 8 juni en ny rapport som visar att kulturarbetsmarknaden fortsätter att återhämta sig efter pandemin. Det är naturligtvis positivt med siffror som visar en fortsatt återhämtning för kulturen också under andra halvåret 2022, men det är några viktiga aspekter av kulturarbetsmarknaden under denna period som inte beaktats i rapporten.
Kris- och återstartsmedlens betydelse
Rapporten borde ha lyft vilken roll de relativt stora kris- och återstartsmedel som varit – och fortfarande är – i omlopp har spelat in för att skapa arbetstillfällen på kulturarbetsmarknaden och lediga tjänster via Af Kultur Media. Under andra halvåret 2022 fanns fortfarande ansenliga stödmedel till förfogande för olika arbetsgivar- och uppdragsgivare på kulturområdet som genererat jobb. Så sent som under senvåren 2022 utlystes de sista återstartsmedlen från Kulturrådet på 659 miljoner kronor. Dessa fasas ut först under 2023.
Yrkesverksamma kulturskapare har lämnat branschen
Rapporten har inte heller beaktat att många yrkesverksamma kulturskapare faktiskt lämnade kulturarbetsmarknaden under pandemin och började studera eller sökte jobb inom andra branscher, vilket gör att återhämtningen ser bättre ut och att färre går utan jobb än om dessa skulle valt att vara kvar i yrket. Tyvärr är det många mycket välkvalificerade och högutbildade kulturskapare som lämnat branschen, vilket är ett slöseri av samhällets resurser och drabbar den konstnärliga kvaliteten och mångfalden i utbudet. Många av våra medlemsorganisationer rapporterar också att en stor andel av deras medlemmar fortfarande har svårt att stanna i yrket.
Egenföretagares situation
Att antalet egenföretagare och kombinatörer ökat under perioden beror enligt KLYS till stor del på att antalet anställningar minskade rejält under pandemin och att många kulturskapare därför sett sig tvingade att starta eget och frilansa. Även om rapporten undersökt antalet så kallade aktiva egenföretagare är det oklart i vilken omfattning dessa aktiva egenföretagare faktiskt har haft uppdrag. För enskilda näringsidkare fanns också fortfarande under 2022 det så kallade omsättningsstödet att söka. De siffror som redovisas i rapporten är därför inte helt rättvisande. Ett kompletterande sätt att ”mäta” läget på kulturarbetsmarknaden för yrkesverksamma kulturskapare är att titta på söktrycket på stipendiesidan (till exempel antalet ansökningar till Konstnärsnämnden och Författarfonden), vilket ger en fingervisning om arbetsmarknadsläget för konstnärer och kulturskapare.
Eftersom alla kris- och återstartsmedel samt omsättningsstödet nu fasats ut befarar KLYS att den positiva lägesrapporten/prognosen kommer att få ett abrupt slut under 2023, förstärkt av ekonomisk kris och inflation. Det är därför av yttersta vikt att regering och riksdag tar ansvar för en offensiv kultur- och konstnärspolitik inför kommande år, annars kommer vi snart att ha en ny allvarlig kris för konsten och kulturen i vårt land.
Det vore också värdefullt om Kulturanalys inför kommande rapporter om kulturarbetsmarknaden upprättar en dialog med KLYS och kulturskaparorganisationerna, eftersom KLYS representerar en stor del av dem som rapporten handlar om, cirka 30 000 yrkesverksamma kulturskapare i landet.
Bildkälla: kulturanalys.se