Rekordsvag kulturbudget trots enorma behov

Regeringens kulturbudget på cirka nio miljarder innebär en försvinnande liten uppräkning på 0,4 procent. I praktiken utgör detta en kraftig urholkning av anslagen till landets kulturliv. Kostnader för inflationen täcks inte på långa vägar. Dessutom föreslås en katastrofal neddragning av stödet till studieförbunden. I stället för att dra ned borde regeringen satsa offensivt på konst och kultur. Inte minst mot bakgrund av de senaste årens kriser som slagit hårt mot kulturskapare och kulturverksamheter.

Den gigantiska neddragningen av anslagen till studieförbunden är ett dråpslag för kulturen och demokratin i Sverige. Den mylla av föreningar som utgör navet i det civila samhället riskerar att utarmas och viktiga kulturverksamheter och initiativ kommer att gå om intet.

-Slakten av stöden till studieförbunden rubbar hela grunden för kulturlivet runt om i landet. Den påverkar också yrkesverksamma kulturskapare som är beroende av hållbara verksamheter inom civilsamhället och den ideella sektorn, säger Karin Inde, ordförande KLYS.

KLYS är också starkt kritisk till den aviserade inordningen av myndigheten Konstnärsnämnden i Kulturrådet. För landets kulturskapare är det en farlig väg att gå. Konstnärsnämnden är sedan 1976 en viktig expertmyndighet med ett särskilt uppdrag att främja och bevaka konstnärers och kulturskapares villkor.

– Vi avråder bestämt från en sammanslagning. En sådan skulle riskera att marginalisera konstnärspolitiken inom ramen för Kulturrådets breda verksamhet, till nackdel för landets kulturskapare. Konstnärlig frihet främjas bäst genom flera finansieringskällor, säger Karin Inde.

Det finns dock ljusglimtar i budgeten. KLYS välkomnar den satsning på bemannade bibliotek och på läsfrämjande, som inleds 2025. Det är glädjande att regeringen förstått hur viktiga biblioteken och läsningen är för demokratin i vårt land, även om satsningen inte är tillräcklig.

Ett annat positivt besked är att regeringen tänker gå vidare med förslagen i den a-kasseutredning som presenterades 2020. KLYS har länge efterlyst politisk aktivitet i frågan och ser nu fram emot att fler på arbetsmarknaden, inte minst frilansare av olika slag, ska få bättre tillgång till a-kassa. Det finns dock fallgropar, vilket KLYS tidigare har uppmärksammat regeringen på.

Något KLYS saknar i kulturbudgeten är regeringens arbete kring en nationell strategi för kulturella och kreativa branscher. Vi saknar även satsningar på information och kunskapshöjande åtgärder på upphovsrättsområdet, exempelvis gällande ny upphovsrättslagstiftning. Okunskapen på området bidrar till fortsatt oskäliga avtal och ersättningar för kulturskapare.

Sammantaget är regeringens kulturbudget en stor besvikelse för landets kulturliv. Det är i kristider som dessa, som en regering bör investera mer och inte mindre i konst och kultur.

På bilden: Karin Inde, ordförande KLYS
Foto: Thron Ullberg

Relaterade artiklar

Utredning missar att konstnärerna är kultursamhällets grund

KLYS träffar riksdagens näringsutskott

Organisatoriskt fristående kulturmyndigheter stärker konstnärlig frihet!