KLYS årliga regionala tendensrapport om kulturplaner är klar. KLYS regionalpolitiska strateg Carl Liungman har undersökt hur konstnärspolitiska frågor belyses i de nya regionala kulturplanerna från regionerna Blekinge, Kronoberg och Värmland, som varit på remiss under 2021 och ska börja gälla från 2022. KLYS välkomnar att konstnärspolitiken i högre grad än förr synliggörs i planerna och hur regionerna betonar kulturens egenvärde, konstnärlig frihet, goda förutsättningar för konstnärligt skapande och principen om armlängds avstånd mellan politiken och konsten.
Den positiva trenden som har kunnat avläsas i de senaste årens kulturplaner håller i sig. En tydlig tendens att det finns ett generellt starkare konstnärspolitiskt anslag i kulturplanerna på senare år. Själva begreppet konstnärspolitik har varit relativt sällsynt i kulturplaner, men det förekommer i samtliga av årets tre kulturplaner.
Principen om armlängds avstånd, konstens egenvärde, konstnärlig frihet och goda förutsättningar för kulturell mångfald betonas i högre grad och är generellt bättre disponerat i planernas texter. Främjande av professionella kulturskaparnas villkor lyfts fram under egna avsnittsrubriker och som särskilt prioriterade områden för planperioden, ofta kopplat till regionernas övergripande kulturpolitiska mål.
Problematiken med Coronapandemins följder för kulturlivet i respektive region beskrivs i alla kulturplanerna, men i olika grad och på olika sätt i upplägget.
En tydlig trend de senaste åren är att regionerna skriver mer om regionala utvecklingsfrågor och kulturens relation till andra politikområden, samt om kopplingar till övergripande regionala utvecklingsstrategier, -planer och målbilder. I stort sett alla lyfter nuförtiden hur den regionala kulturpolitiken relaterar till FN:s agenda 2030 om hållbar utveckling. Dessutom har kommunernas roller och samverkan mellan regioner och kommuner i den regionala kulturutvecklingen fått väsentligt mer utrymme i kulturplanerna på senare år.
Det skrivs mer om kulturella och kreativa näringar (KKN) i planerna. Regionerna uppvisar en större medvetenhet än förr om att balansera mellan instrumentella och konstnärliga perspektiv när det gäller professionell kultur och konst och hur regional kulturpolitik ska samspela med näringspolitik. Området spelutveckling förekommer i högre grad i kulturplanerna.
Hög kvalitet och förnyelse i kulturlivet understryks i samtliga tre kulturplaner. Regionerna tycks ha tagit än mer intryck av statens nationella kulturpolitiska mål om främjande av kvalitet och konstnärlig förnyelse.
Genomgående formulerar sig regionerna tydligare kring kulturell infrastruktur. Antalet regionala konstnärsresidens har ökat i landet de senaste åren. Regionerna är bättre på att lyfta in upphovsrättsfrågor i planerna, men skrivningarna är ofta kortfattade och delvis bristfälliga. Vanligt är att enbart konstatera att ökad digitalisering medför upphovsrättsliga utmaningar inom offentlig verksamhet.
Skrivningar om kulturskapares arbetsmiljö har på senare år kommit in i kulturplanerna, ofta kopplat till hot och hat-problematiken för många kulturskapare.
När det gäller regionernas samråd med kulturskapare och dialogarbetet med kulturlivet i framtagandet av kulturplanerna är det mycket positivt att se en tendens till ökad transparens gällande dialogprocesserna och att de ofta beskrivs detaljerat i planerna. Blekinge och Värmland har regionala konstområdesövergripande samråd med professionella kulturskapare, medan Kronoberg valt att arbeta med andra dialogformer.
Det är sannolikt så att KLYS remissvar ihop med ett konstnärspolitiskt påverkansarbete, som bland annat hjälpt till att förbättra regionala dialoger med kulturskapare genom åren, har lett till att stärka de konstnärspolitiska perspektiven i regionala kulturplaner på det sätt som är synligt i de senaste årens planer.
Ta del av tendensrapporten för 2021
På fotot: Carl Liungman, regionalpolitisk strateg KLYS
Fotograf: Thron Ullberg