Varje år lämnar KLYS yttranden över de förslag till kulturplaner som regionerna har ute på remiss. Vi undersöker bland annat hur konstnärspolitiken beaktas i planerna, men analyserar även andra frågor så som upphovsrätt, kulturinfrastruktur och samverkan. De övergripande tendenser vi kan se i årets planer sammanställs sedan – i KLYS regionala tendensrapport. Nu är rapporten för 2025 klar. Den är framtagen av KLYS regionalpolitiska strateg, Carl Liungman.
Under 2025 hade två regioner, Blekinge och Jönköpings län, sina förslag till kulturplaner på remiss. Planerna gäller 2026-2029. Vi kan se följande tendenser:
- Mer om konstnärspolitik i regionala kulturplaner
En tydlig tendens i de senaste årens kulturplaner är att det finns ett generellt starkare konstnärspolitiskt anslag. Det gäller även för 2025. Principen om armlängds avstånd, konstens egenvärde, konstnärlig frihet och goda förutsättningar för kulturell mångfald betonas i högre grad och är generellt bättre disponerat i planernas texter. Främjande av professionella kulturskaparnas villkor lyfts fram under egna avsnittsrubriker och som särskilt prioriterade områden för planperioden, ofta kopplat till regionernas övergripande kulturpolitiska mål.
- Mer om samverkan med kommunerna
En annan trend de senaste åren är att regionala kulturplaner bereder mer plats åt att redogöra för kommunerna. Kulturell infrastruktur på kommunal nivå belyses mer ingående nuförtiden, och vikten av samverkan mellan region och kommuner påtalas ofta.
- Fokus på kulturskaparna i den kulturella infrastrukturen
Som regel använder nu alla regionala kulturplaner begreppet kulturskapare. Användningen av begreppet konstnär skiftar i de undersökta kulturplanerna. Fortfarande råder en viss begreppsblandning i planerna kring ordet konstnär i den breda definitionen för verksamma inom alla konstarter. I Blekinges plan använder regionen ordet konst som rubrik för verksamhetsområdet bild och form, vilket riskerar att bli missvisande för somliga.
Genomgående formulerar sig regionerna mer utförligt kring utveckling av kulturell infrastruktur och samverkan mellan olika nivåer och aktörer i kulturlivet dessa. Själva begreppet kulturell infrastruktur förekommer som regel i varje regional kulturplan de senaste åren.
Skrivningar om kulturskapares arbetsmiljö har på senare år kommit in i kulturplanerna, ofta kopplat till hot och hat-problematiken för många kulturskapare. Dock saknar både Blekinges och Jönköpings läns kulturplaner helt och hållet några skrivningar om detta.
- Ökad medvetenhet om upphovsrätten
Regionerna uppvisar en generellt större medvetenhet kring kulturskapares upphovsrätt, även om en del avsnitt i ämnet fortfarande är kortfattade och delvis bristfälliga. Perspektiven på upphovsrätt kan skilja sig mellan olika kulturplaner. Vanligt är att konstatera att ökad digitalisering medför upphovsrättsliga utmaningar inom offentlig verksamhet. En stor fråga inom upphovsrätten just nu är den snabba AI-utvecklingen, men den kommenteras inte i någon större utsträckning.
- Mer om kulturella och kreativa branscher
Kulturella och kreativa branscher (KKB) har de senaste åren getts allt mer utrymme i de regionala kulturplanerna, men det skiljer sig mellan regionerna hur de belyser ämnet. Blekinge skriver utförligt om KKB medan Jönköpings län är anmärkningsvärt sparsamma i att belysa detta område.
- Skiftande hantering av konstområden
Vi ser hur det idag oftast skrivs mer ingående i regionala kulturplaner om konstområdena dans, teater och bild och form än det gör om musik, litteratur och film. Dock noterar vi hur litteratur ändå får relativt stort utrymme i planerna nuförtiden, eftersom det av regionerna som regel nu behandlas som ett eget konstområde vid sidan av läsfrämjande och bibliotek. Skrivningar om konstområdet dramatik är anmärkningsvärt nog utelämnade i de båda kulturplanerna. Det här har vi sett sedan flera år i många regionala kulturplaner.
Däremot skrivs det som regel i dagens kulturplaner om satsningar på samtida cirkus. Det görs relativt utförligt i både Blekinges och Region Jönköpings planer. Särskilda avsnitt om områdena spelkultur och spelutveckling förekommer i båda planerna. Det är något av en trend de senaste åren att regionala kulturplaner idag nästan alltid har med avsnitt om spelkultur som ett eget verksamhetsområde.
- Regionala dialoger med kulturlivet framhålls mer
Liksom vi kunde konstatera i förra årets tendensrapport ser vi även i år en fortsatt tendens att regionerna i sina kulturplaner tycks bli generellt mer redovisande av arbetet med att ta fram och följa upp planerna. Regionerna framvisar en större transparens, utförlighet och noggrannhet i skrivningarna om dialogarbetet med kulturlivet och specifikt med kulturskaparna.
- KLYS remissyttranden tycks göra skillnad
KLYS noterar att våra remissvar på det regionala området genom åren, ihop med övrigt konstnärspolitiskt påverkansarbete, har hjälpt till att stimulera till förbättrade regionala dialoger med kulturskapare över tid. Vi kan faktiskt konstatera att vårt arbete rent konkret har hjälpt till att vässa de konstnärspolitiska perspektiven i regionala kulturplaner de senaste åren.
Läs hela rapporten här.
På bilden: Carl Liungman, regionalpolitisk strateg
Foto: Thron Ullberg