KLYS årliga tendensrapport om regionernas fleråriga kulturplaner är klar och omfattar denna gång hela åtta planer från följande regioner: Dalarna, Gävleborg, Jönköpings län, Norrbotten, Sörmland, Uppsala, Västernorrland och Västmanland. Rapporten är sammanställd av KLYS regionalpolitiska strateg Carl Liungman som har undersökt hur kulturskapares villkor och andra konstnärspolitiska frågor belyses i de planer som var på remiss under 2022 och som började gälla den 1 januari 2023.
KLYS ser en fortsatt övergripande trend i hur kulturskapare och konstnärspolitiska perspektiv lyfts fram mer än förr. Demokrati- och yttrandefrihetsfrågor påtalas mer än tidigare år. Regional kulturpolitik tycks generellt sett ge mer utrymme för konstnärspolitiska frågor. Kulturens egenvärde betonas liksom vikten av att följa principen om armlängds avstånd mellan politiken och konsten. Det är dock relativt allmänt hållet i planerna med konstateranden om att principen är viktig i sig. KLYS efterlyser tydligare beskrivningar av hur principen om armlängds avstånd tillämpas i praktiken i regionerna både avseende politiker och tjänstepersoner i förhållande till kulturskapandet och konstens innehåll.
Merparten av kulturplanerna på senare år har blivit mer översiktliga och strategiskt formulerade. Innehållet tar tydligare avstamp i de nationella kulturpolitiska målen. Både konstnärlig kvalitet och begreppet ”kulturell infrastruktur” förekommer ofta.
Regionala kulturförvaltningar visar på en allmänt god kunskap om yrkesvillkor för kulturskapare inom kulturlivet. Flera regioner hänvisar till KLYS kopplat till planernas skrivningar om att hantera arvoden och avtal. Jämfört med för bara några år sedan lyfts avtalsfrågor och upphovsrätt fram som regel idag. Vi slås emellertid av hur olika regionerna tycks arbeta kring dessa frågor. Några regioner framvisar en noggrannhet i sakfrågorna som är högst föredömlig, medan andra är anmärkningsvärt bristfälliga i planernas skrivningar. Just upphovsrätten tycks som ämne vara svårhanterligt för regionerna. Det påtalas i en del kulturplaner att digitaliseringen skapar utmaningar för upphovsrätten och att regionen avser att ”öka kunskapen” i saken under planperioden. Det saknas skrivningar om kulturskapares arbetsmiljö i de flesta av kulturplanerna.
Skrivningar om dramatik är anmärkningsvärt nog i stort sett utelämnade i flera kulturplaner. Satsningar på cirkus har över lag ökat, men det ser olika ut i regionerna. Musikområdet saknar i vissa planer en självständig rubricering, och placeras som del av scenkonsten. Områdena spelkultur och spelutveckling lyfts fram relativt utförligt i vissa planer, vilket har varit en trend de senaste åren.
Kulturella och kreativa branscher (KKB) framhålls som ett särskilt utvecklingsområde i samtliga planer. En tydlig tendens är att den regionala kulturpolitiken av idag har ett generellt större fokus på KKB, samt att de regionala kulturförvaltningarna visar på en större kompetens i hur KKB beskrivs kopplat till konstområden och kulturskapare än för bara några år sedan. Dock finns det fortfarande brister i kulturplanerna när det gäller att påtala kulturskaparnas viktiga roll inom KKB. Detta ser KLYS som ett av flera tecken på svårigheter för regioner och kommuner kring att navigera rätt mellan näringspolitik och kulturpolitik, som ju i grunden har två väldigt olika syften.
Läs tendensrapporten för 2022 här.
På fotot: Carl Liungman, regionalpolitisk strateg KLYS
Fotograf: Thron Ullberg